ARTROS

Artrosdrabbar 8 av 10 människor under deras livstid.
Smärtorna gör att mansjälv upptäcker sjukdomen, men då har den redan pågått en längretid. 
Att även artros har samband medD-vitaminbristantyds av en långtidsuppföljning av knäartrospatienter iUSA.

Vadär Artros?
Isjukt brosk, artros, ligger proteinerna i långa parallella buntar, medan det friskt brosk ligger i ett nätverk.

I en frisk led är brosket genomvävt av ett elastiskt nätverk avproteiner sammanhållna av sockermolekyler, som kan binda en massa vatten. Denna uppbyggnad gör brosket starkt och smidigt, men när sjukdomen sätter in utsöndrar broskcellerna vissa enzymer, som fårproteinerna att lossna från varandra, så att de istället lägger sig i långa parallella buntar. Därmed förlorar brosket sin elasticitet och blir hårt. 

BESTÄLL OCH SE FLER PRODUKTER PÅ www.bravara.se

Vad gör att nästan alla drabbas av artros under sin livstid och går det att förebygga?
Ju äldre vi blir desto mera sannolikt är det att vi har artroser någonstans i kroppen.
Det finns nämligen inget samband mellan vad doktorn kan se på röntgenplåten och det patienten upplever.
Det kan göra ont utan att röntgen visar något och man kan vara smärtfri, trots att leden är nästan förstörd.

Men varför går brosket sönder?
Det finns flera orsaker. Förslitningar kan vara en, alltså att man haft en ensidig och olämplig belastning i jobbet till exempel. Lantbrukare, byggnadsarbetare och städpersonal drabbas ofta.

Så här yttrar sig artros
Artros gör ont i det akuta skedet. Ibland går smärtan över när det värkt färdigt. I stället är leden stelare. Det märks särskilt på morgonen. Det tar ett tag att komma i gång i kroppen.
Den stela leden gör att musklerna inte får arbeta normalt. De kan försvagas, förkortas eller förtvina.

Artros kan drabba alla leder men de vanligaste ställena är:
Fingerlederna. När yttersta leden blir knotig, stel och öm kallas detHeberdenartros. Ofta drabbas flera fingrar. Om det är leden mitt på fingret som angripits talar man omBouchard-artros. Tummens bas är ett tredje vanligt ställe. Fingerartros drabbar oftast kvinnor i medelåldern. Den kan ärvas på mödernet.

Fötterna. Det är för det mesta stortåns bas som angrips och ger ett karakteristiskt utseende med en utstående fotknöl (kylknöl). Förr skyllde man på trånga skor men skorna har inget med sjukdomen att göra.

Knäna. Ofta gör det ont på insidan av knäna som smärtar när man går och står. Knäartros förvärras av övervikt. Kvinnor är tre gånger oftare drabbade än män.

Höfterna. Artros i höften ger dålig rörlighet. Man får svårt att sitta med benen korsade och att ta på strumpor. Smärtorna sitter mest i ljumsken men kan också kännas i knäna.

Ryggen. Spondylartros i ryggradens leder är mycket vanlig hos äldre men ger sällan några symtom förutom stelhet.

Käken. Det gör ont i käken och man får svårt att gapa stort. Ofta knastrar det eller skrapar när man tuggar. Tandgnissling nattetid är en orsak.

Bakom artros som kommer tidigt i livetfinns oftast en skadasom gett en spricka i brosket. Sprickan öppnar för fortsatt slitagepå den släta broskytan. Men för många finns ingen klar orsak till attkroppen angriper sin egen vävnad med en inflammation.

Ledbrosket, somfungerar som både glidyta och fjädring när leden böjs och belastas,förändras.
Med tiden blir broskettunnare och till sist ligger ledytorna direkt på varandra. Hela leden kan dåbli deformerad.
Själva brosket är okänsligt men runt omkring finns vävnad som reagerar medsmärta och svullnad när vita blodkroppar strömmar till för att ha hand omskadan.

– Benhinnan är mycket smärtkänslig och i benmärgen finns blodkärl som kanreagera och skicka smärtsignaler till hjärnan, berättar läkaren Bo Dettnersom arbetar vid en smärtklinik i Helsingborg. Han är ortopedmedicinare ochhar smärtlindring som specialitet.

När det gör ont försöker vi instinktiv röra leden mindre.
Det gör att denstelnar. I värsta fall kan musklerna runt leden dras ihop.
– Förr trodde man att man skulle spara på det brosk som fanns kvar, inteslita på det.
Då ordinerades vila, berättar Bo Dettner.
Idag vet vi bättre.

Man ska röra en ömmande led så att man ökargenomblödningen.
Då stimuleras vävnaderna och kanske även brosket tillnybildning av celler. Men om det sker, så är det långsamt, betonar BoDettner.

FÖREBYGG RISKEN FÖR ARTROS
Attävenartros har samband medD-vitaminbristantyds av en långtidsuppföljning av knäartrospatienter i USA

Nyponpulver mot artros
Två av trepatienter med artros får mindre ont och kan rörasig lättare med ett naturmedel gjort på nyponpulver, attdöma av fem nordiska kliniska studier.

Magnetterapi- den nya medicinen
Orsakentill att magnetfältens välgörande effekt vid allehanda åkommor är attmagnetfältet ökar molekylernas vibrationstillstånd, som medförsnabbare kemiska processer, snabbare transport av slaggprodukter samtsnabbare tillförsel av syre och näring. Detta innebär minskning av smärtoroch snabbare läkning av skador.